Arbetsbelastning

För att en arbetsbelastning ska vara hälsosam är det viktigt att det finns tillräckliga resurser för att kunna utföra det förväntade arbetet. Om det blir obalans mellan krav och resurser och obalansen blir långvarig eller är återkommande finns en risk att ohälsa uppstår.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) finns bestämmelser om bland annat arbetsbelastning.

Krav

Att utföra ett arbete innebär ett antal olika krav. Vilka de är beror på vad det är som ska göras, om det till exempel är konfirmationsarbete, löneadministration eller kyrkogårdsarbete. Det kan handla om mängden uppgifter som ska utföras (kvantitet) och hur bra det ska vara (kvalitet). En del arbeten har krav i form av att vara tidsstyrda. Det finns också uppgifter som är kognitiva (att ha många bollar i luften samtidigt, kunna lösa komplexa problem, ta ställning till etiska dilemman) eller emotionella (att möta människor som lever i utsatthet, har sorg, befinner sig i en krissituation). I en del arbeten kan det också finnas fysiska förutsättningar som ställer krav, till exempel tunga lyft, repetitiva uppgifter, grävning eller mycket buller.  

Förväntningar och krav från olika håll

Förväntningar och krav på innehållet i arbetet och hur det ska utföras kan uppkomma från olika håll. Det kan vara från arbetsledare och chef, men det kan också vara förtroendevalda, ideella eller församlingsbor som uttrycker sin förväntan. Andra krav kan komma inifrån, de egna förväntningarna på vad som ska åstadkommas.  

Gränslöst arbete kan utgöra fara

I Svenska kyrkan drivs många arbetstagare av ett stort engagemang och att det går att arbeta med det man tror på. Om arbetsvillkoren och -förutsättningarna inte är tillräckligt tydliga, eller andras och/eller egna krav inte stämmer överens med vad som kan och ska åstadkommas är det svårt att avgöra vad som är en tillräcklig arbetsinsats. Det finns då risk att arbetet blir gränslöst och det kan leda till ohälsa.  

Psykiskt påfrestande uppgifter

En del arbetsförhållanden är särskilt krävande och psykiskt påfrestande. I Svenska kyrkan finns flera sådana uppgifter. Att bemöta människor i utsatta och svåra situationer är ett sådant exempel. Det kan också vara uppgifter där det finns risk för hot och våld, att lösa konflikter, ta ställning till etiska dilemman eller att fatta beslut under press.  Även om det ofta är mycket meningsfullt att arbeta med människor kan det också vara psykisk påfrestande.  

Resurser

Det behövs resurser för att hantera de krav som ställs på arbetet och resurserna ska anpassas till de ställda kraven.  

Det finns olika slags resurser, exempelvis

  • hjälpmedel och arbetsredskap
  • tillräckligt med bemanning och kompetens.
  • tillräckligt handlingsutrymme och tid.
  • stöd genom återkoppling och de beslut som behövs för att kunna göra sitt jobb,
  • tillgång till utbildning, information och handledning
  • forum där det går att ta upp problem och svårigheter.  


För att en hög arbetsbelastning inte ska leda till ohälsa är det viktigt med återhämtning. Det är viktigt såväl under arbetsdagen som över tid.

Förebyggande arbete - förebygga ohälsa

Ett sätt att förebygga ohälsa är att tydliggöra för arbetstagaren

  • vilka arbetsuppgifterna är
  • vad det önskade resultat är
  • hur uppgifter ska prioriteras och om det finns särskilda arbetssätt.

Det är också viktigt att arbetstagaren vet vart det går att vända sig för att få hjälp och stöd och i vilka forum som det går att samtala om arbetsbelastningen och signalera om det blir obalans.  

Viktigt med gräns för vad som är möjligt

I arbetet med människor finns stora behov i församlingens verksamhet. Ibland är behoven större än församlingens möjligheter att möta dem och det är då viktigt att tydliggöra var gränsen går för vad som är möjligt och tillräckligt.

Stäm av

Om det är flera arbetstagare som arbetar tillsammans med en uppgift är det också viktigt att stämma av om de har samma syn på hur förväntningarna och befogenheterna ser ut. Om bilderna skiljer sig åt kan det leda till att arbetsbelastningen blir ojämn mellan medarbetarna. Det kan också leda till motsättningar och konflikter.

Viktigt säkerställa resurser vid förändring

När förutsättningar och arbetsvillkor förändras, t ex vid en indelningsförändring eller annan organisatorisk förändring, om det ska startas ny verksamhet i församlingen, eller bemanningen ändras är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för de nya krav som ställs.

Schemaläggning kan tillfredsställa säkerheten

Det är av yttersta vikt att det säkerställs att ingen arbetstagare utsätts för risker som ensamarbete kan medföra med t ex barn- och ungdomsgrupper. Exempelvis vid akut sjukdom/olycksfall måste detta kunna hanteras på säkert sätt för hela gruppen. Schemaläggning av samtida grupper alt två ledare i varje barn- och ungdomsgrupp kan vara faktorer som tillfredsställer säkerheten.  

Kunskaper

Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Det är dessa som leder och fördelar arbetet, överblickar samarbetet och oftast är nära arbetstagarna.

Generella kunskaper - tidigt upptäcka signaler

Det fordras generella kunskaper om hur arbetsmiljön påverkar arbetstagarnas hälsa. Emellertid räcker det inte med övergripande kunskaper, varje arbetsplats har särskilda organisatoriska och sociala förutsättningar som kunskaperna behöver omfatta och anpassas till. Kunskaper behövs för att tidigt upptäcka signaler på att arbetsbelastning är ohälsosam.

Skaffa information - undersöka - skapa kultur

När arbetsbelastningen är ohälsosam krävs det kunskaper för att hantera det. Det handlar om att skaffa information om och undersöka hur villkoren ser ut för arbetstagarna och skapa rimliga förutsättningar för arbetet och ha kunskap att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Det handlar också om att skapa en kultur där arbetstagarna tar en aktiv roll och rapporterar om arbetsbelastningen blir för hög.

Skyddsombudens roll

Det är bra och effektivt att även skyddsombuden har kunskaper om hur man förebygger ohälsosam arbetsbelastning. Skyddsombuden har ofta insyn i verksamheten utifrån ett annat perspektiv än cheferna. Därför kan det vara praktiskt att erbjuda både chefer och skyddsombud samma sorts kunskaper, exempelvis genom att ordna gemensamma möten och utbildningsinsatser. Det är naturligtvis bra om så många som möjligt i verksamheten har kunskaper om dessa frågor och är införstådda med vad som gäller. Om kunskapen inte finns i organisationen kan en extern resurs som företagshälsovården eller annan med tillräcklig kompetens anlitas.  

Ohälsosam arbetsbelastning

En ohälsosam arbetsbelastning uppstår när kraven mer än tillfälligt överskrider resurserna. Om obalansen blir långvarig eller återkommer och möjligheterna till återhämtning är otillräcklig finns risk för ohälsa.  

Det finns olika sätt att åtgärda en ohälsosam arbetsbelastning, exempelvis genom att

  • sänka kraven, till exempel genom att ta bort uppgifter
  • tillföra resurser, till exempel att öka bemanningen
  • förlänga tiden som uppgiften får ta
  • erbjuda handledning.  

Arbetsförhållandena ska främja hälsa.